NEEEEJJJJ!
Är så arg, besviken, ledsen... Jävla SJ (ursäkta svordomen).
När man arbetar på SJ innebär det att man jobbar varannan helg. Innan Mijo föddes var det inga problem (förutom att man blir lite begränsad i sitt sociala liv).
När jag efter mammaledigheten återgick till mitt arbete på SJ bestämde sambo å jag att jag skulle gå ner i arbetstid. Eller rättare sagt var jag nästan tvungen att göra det om vi skulle kunna ha ett någolunda fungerande familjeliv, eftersom även sambo jobbar knasiga tider. Då han (sambo) jobbar dag 2 veckor å sedan en vecka kväll, så var jag tvungen att jobba kväll de veckor som sambo jobbar dag å vise versa (för att det skulle passa med dagisets öppettider). Det innebar i praktiken att vi "aldrig" sågs i veckorna, utan vi gick så att säga om varandra mer eller mindre. Så när vi då tittade på vilka dagar jag skulle "plocka bort" varje månad så kom vi fram till att en helg/månad skulle bli det bästa. Då skulle vi iaf få lite mer familjetid. Om jag hade tagit bort några vardagar/månad istället, så hade det ju inte gjort att sambo å jag sågs mer.
Sagt å gjort, jag pratade med min personalplanerare å han gav "grönt ljus". Gött!
Det rullade på så ett tag, men våra arbetstider slet ändå något fruktansvärt på vår lilla familj å framförallt på sambos å min relation (som några av er redan vet var dålig redan innan). Vi bestämde tillsammans att även sambo skulle gå ner i tid, trots att ekonomin egentligen inte tillåter det. Men om han började 2 timmar senare de veckor han jobbar dag, så skulle inte jag behöva jobba kväll 2 veckor i sträck å sambo skulle inte behöva ta hand om pyret själv varje kväll under dom veckorna. Och så skulle vi få lite mer tid att umgås oxå. Det kändes bra. Å nu när vi har känt på det under några veckor så är det helt klart värt dom pengarna vi förlorar på det. Det känns som att vi får mer tid tillsammans samtidigt som vi även får mer tid på "egen hand" utan att försaka familjen.
Men idag kom kallduschen...
Från och med nästa år kommer SJ inte att bevilja "föräldraledigt" på helger. Det innebär att jag återigen kommer att jobba varannan helg. Det känns så himla pissigt!!!
Oroar mig för hur detta kommer påverka vår relation å familj. Vi som började känna att det var på väg åt rätt håll. Nu kanske det blir tvärt om istället.
När man arbetar på SJ innebär det att man jobbar varannan helg. Innan Mijo föddes var det inga problem (förutom att man blir lite begränsad i sitt sociala liv).
När jag efter mammaledigheten återgick till mitt arbete på SJ bestämde sambo å jag att jag skulle gå ner i arbetstid. Eller rättare sagt var jag nästan tvungen att göra det om vi skulle kunna ha ett någolunda fungerande familjeliv, eftersom även sambo jobbar knasiga tider. Då han (sambo) jobbar dag 2 veckor å sedan en vecka kväll, så var jag tvungen att jobba kväll de veckor som sambo jobbar dag å vise versa (för att det skulle passa med dagisets öppettider). Det innebar i praktiken att vi "aldrig" sågs i veckorna, utan vi gick så att säga om varandra mer eller mindre. Så när vi då tittade på vilka dagar jag skulle "plocka bort" varje månad så kom vi fram till att en helg/månad skulle bli det bästa. Då skulle vi iaf få lite mer familjetid. Om jag hade tagit bort några vardagar/månad istället, så hade det ju inte gjort att sambo å jag sågs mer.
Sagt å gjort, jag pratade med min personalplanerare å han gav "grönt ljus". Gött!
Det rullade på så ett tag, men våra arbetstider slet ändå något fruktansvärt på vår lilla familj å framförallt på sambos å min relation (som några av er redan vet var dålig redan innan). Vi bestämde tillsammans att även sambo skulle gå ner i tid, trots att ekonomin egentligen inte tillåter det. Men om han började 2 timmar senare de veckor han jobbar dag, så skulle inte jag behöva jobba kväll 2 veckor i sträck å sambo skulle inte behöva ta hand om pyret själv varje kväll under dom veckorna. Och så skulle vi få lite mer tid att umgås oxå. Det kändes bra. Å nu när vi har känt på det under några veckor så är det helt klart värt dom pengarna vi förlorar på det. Det känns som att vi får mer tid tillsammans samtidigt som vi även får mer tid på "egen hand" utan att försaka familjen.
Men idag kom kallduschen...
Från och med nästa år kommer SJ inte att bevilja "föräldraledigt" på helger. Det innebär att jag återigen kommer att jobba varannan helg. Det känns så himla pissigt!!!
Oroar mig för hur detta kommer påverka vår relation å familj. Vi som började känna att det var på väg åt rätt håll. Nu kanske det blir tvärt om istället.
Mijos första "skolkort"
Dom är lite suddiga här. Orkade inte scanna in dom, så jag tog kort på dom med mobilen istället. Men ni får ju ett hum iaf.
Finns det några snälla barn?
Oj, time flies... Snart knackar tomten på dörren. Har knåpat ihop en liten önskelista åt sonen:
Gunghäst (finns tex. på IKEA)
Rutschkana (inomhus)
Pyjamas (strl 86/92)
Kläder
Allt med Nalle Puh (dvd, böcker, leksaker...)
Vi tänkte köpa en spis till sonen...
...så lite kastruller kan ju vara bra (finns oxå på tex. IKEA)
Gunghäst (finns tex. på IKEA)
Rutschkana (inomhus)
Pyjamas (strl 86/92)
Kläder
Allt med Nalle Puh (dvd, böcker, leksaker...)
Vi tänkte köpa en spis till sonen...
...så lite kastruller kan ju vara bra (finns oxå på tex. IKEA)
Det är väl det vi kan komma på. Men han (Mijo) är nog inte så kräsen. Pappret å snöret brukar ändå vara roligast.
Å så har vi en liten undran till sonens farmor å farfar plus resten av den sidan släkten; Hur har ni tänkt fira julen? Vi funderar på om det finns någon önskan att komma till Linköping någon gång under julhelgen. Vore ju kul om så många som möjligt ville/kunde komma. Sovplatser går att ordna för dom som önskar. Ni kan väl fundera lite på det...
Å så har vi en liten undran till sonens farmor å farfar plus resten av den sidan släkten; Hur har ni tänkt fira julen? Vi funderar på om det finns någon önskan att komma till Linköping någon gång under julhelgen. Vore ju kul om så många som möjligt ville/kunde komma. Sovplatser går att ordna för dom som önskar. Ni kan väl fundera lite på det...
