Det är ingen dans på rosor
Känner mig som världens sämsta mamma! Sonen är inne i sin 10-månaders utvecklingsfas å är otroligt gnällig å kinkig. INGENTING är bra! Han skriker så fort man flyttar sig utom hans synfält, han klänger runt benen å kräver 100% uppmärksamhet. De få stunder då han trots allt kan leka själv, så är han på allting som han vet att han inte får röra. Dessutom är det helt omöjligt att få honom att sova på eftermiddagen. Nätterna sover han dock utan att vakna (äntligen), men det tar ju en evighet även på kvällarna innan han somnar. Ibland hinner klockan passera både 21 å 22 innan han ger med sig. Han totalvägrar!
Han har ju genomgått flera faser innan denna, men den här fasen är nog den värsta.
Sambo åkte iväg till Uppsala igår för att fira en kompis som fyllde 30. Mijo å jag var bjudna på kalas hos Loa som fyllde 1 år i torsdags. Klockan fyra skulle tårtan serveras. Kvart över tre hade Mijo fortfarande inte somnat. Han skrek å grät av trötthet å jag skrek å grät av ren frustration. Jag tänkte att "okej, vi skiter väl i att gå då". Hade ju ingen lust att dra iväg på kalas med en kinkig å övertrött unge. Men sen tänkte jag "vad fasen, varför ska jag sitta hemma å tycka synd om mig själv, vill han inte sova så slipper han väl då". Så vi drog iväg. Självklart somnar han i vagnen på vägen dit, men eftersom det blåste storm igår så hade jag inte någon som helst lust att gå omkring med homom tills han vaknade, så när vi var framme 10 minuter senare så väckte jag honom. Det var fullt hus! Massor av barn å deras föräldrar å massa presenter. Trots att sonen var hur trött som helst så gick det ändå bra.
Jag tänkte i mitt stilla sinne att han kanske somnar tidigare på kvällen när han sovit så lite under dagen, men själklart hade jag helt fel. klockan blev ändå över 21 innan han somnade. Halv 7 imorse var han vaken igen. Så det blir inte många timmars sömn per dygn just nu. Men fasen ska tydligen vara över om cirka 3 veckor... Tror ni jag längtar?!
/En utmattad morsa
Han har ju genomgått flera faser innan denna, men den här fasen är nog den värsta.
Sambo åkte iväg till Uppsala igår för att fira en kompis som fyllde 30. Mijo å jag var bjudna på kalas hos Loa som fyllde 1 år i torsdags. Klockan fyra skulle tårtan serveras. Kvart över tre hade Mijo fortfarande inte somnat. Han skrek å grät av trötthet å jag skrek å grät av ren frustration. Jag tänkte att "okej, vi skiter väl i att gå då". Hade ju ingen lust att dra iväg på kalas med en kinkig å övertrött unge. Men sen tänkte jag "vad fasen, varför ska jag sitta hemma å tycka synd om mig själv, vill han inte sova så slipper han väl då". Så vi drog iväg. Självklart somnar han i vagnen på vägen dit, men eftersom det blåste storm igår så hade jag inte någon som helst lust att gå omkring med homom tills han vaknade, så när vi var framme 10 minuter senare så väckte jag honom. Det var fullt hus! Massor av barn å deras föräldrar å massa presenter. Trots att sonen var hur trött som helst så gick det ändå bra.
Jag tänkte i mitt stilla sinne att han kanske somnar tidigare på kvällen när han sovit så lite under dagen, men själklart hade jag helt fel. klockan blev ändå över 21 innan han somnade. Halv 7 imorse var han vaken igen. Så det blir inte många timmars sömn per dygn just nu. Men fasen ska tydligen vara över om cirka 3 veckor... Tror ni jag längtar?!
/En utmattad morsa
Kommentarer
Postat av: Cina
tycker ni kämpar på jättebra... förstår att det måste var mer än tufft.. men hoppas det är övergående.. som du säger.. tänk på alla mysiga stunder.. och bit ihop.. OCH se till att äta ordentligt.. benrangel orkar inte lika mkt.. =)
kramis...
Postat av: Lovisa
Hej har ju förståt att din pojke inte vill sova...vet inte hur mkt han sover om dagen men Micke sluta sova middag när han var ett år säger hans mamma han kanske inte behöver sova på dagen!....Lycka till:)
Trackback
