Vart försvann sommaren?

Oj, oj ,oj vad tiden går... Ändå gör man inte så mycket mer än jobbar. Sover borta en hel del, så det blir inte mycket tid man spenderar här hemma. Inatt sov jag i Gävle, men ikväll får jag gå å lägga mig i min egen säng. SKÖNT! Man sover inget vidare på hotell (särskilt inte när man stiger upp vid 5 på morgonen). Jobbar imorgon oxå, sen är jag ledig 3 dagar.
Ser fram emot lördag. Då blir det Lundell för hela slanten vid Bergs slussar. Hoppas bara att solen stannar kvar... Å att förkylningen inte bryter ut. Vaknade med halsont i morse, det bådar inte gott. Sonen går oxå å snorar. Han började på dagis idag. Det hade gått så bra. Lite trots vid sövningen efter lunch bara, men det kommer nog ordna till sig.

Har inte så mycket nytt att komma med... Sonen går nu helt själv (eller rättare sagt springer...). Oskar (pappas katt som vi ärvde) verkar ha kommit lite mer "till rätta" nu. Han går iaf på lådan, så vi hoppas att vi nu slipper hitta pölar lite varstans i lägenheten.
Håller på att tömma pappas lägenhet på all skit. Inte så mycket kvar nu. Blir väl att försöka hinna det sista i helgen. Har oxå kollat upp lite ang. begravningen. Pappas önskan var ju att bli utspridd på Gotland, så vi måste skicka en en ansökan till länsstyrelsen. Det kan tydligen ta lite tid (eller förmodligen lång tid), men vi hoppas iaf att dom ska försöka skynda på det lite. Har ju ingen lust att åka till Gotland å sprida aska i snöstorm...

Nä, mycket mer än så är det väl inte för tillfället. Eller jo, vi har fått tid till barnkliniken för att kolla Mijos blåsljud. Tors den 13:e aug ska vi dit. Återkommer med mer info efter undersökningen.

CIAO!

Det som räknas

Han talade ofta om hur mycket han älskade mig. Nästan lika ofta sa han oxå att han förstod om jag ville ha en annan pappa. Jag vet att han hade så dåligt samvete för att han inte var den pappan han trodde att jag ville ha. Men hur skulle jag kunna önska mig en annan pappa? Man kan ju inte sakna något som man aldrig har haft...

Självklart har man ibland undrat hur ens liv hade varit om man vuxit upp i en "normal" familj. Å visst skämdes jag ibland för min far. Men vilket barn har aldrig skämts för sina föräldrar?

Jag växte ju upp i en ganska liten "håla", där alla i princip kände alla. Och ALLA visste vem min pappa var. På gott å ont... Många tyckte säkert synd om mig som hade en sån far, men mig gick det då ingen nöd på!
Det var till pappa jag kom när jag var osams med mamma. Han lyssnade alltid på mig. Ibland höll han med mig å ibland stod han på mammas sida, men han höjde aldrig någonsin rösten åt mig oavsett vilket sattyg jag än hittat på. Det är respekt!
Det var till min pappa vi gick, mina vänner å jag, när vi tyckte att alla vuxna var "dumma i huvudet" under tonåren. Hos honom hade vi alltid en fristad. Han bjöd på mat, godis å cigaretter (vilket iofs inte var så bra, men just då tyckte man att det var toppen) å han hängde med i våra samtal om killar å andra tonårsproblem. Jag tror mina vänner tyckte att pappa var ganska cool under den tiden.
Men visst, han har aldrig varit som andra pappor, eller han har inte varit som en pappa över huvudtaget om en pappa endast definieras som en person som hämtar på dagis, går på föräldramöten, hjälper till med läxor, ser till så väskan blir packad när det är utflykt på dagis/skola, lägger pengar under kudden när den första tanden tappas, går på skolavslutningar, köper fina å dyra presenter vid varje jul å födelsedag, följer med å håller handen vid tandläkarbesök eller läser sagor på kvällarna... Sådana saker har min far aldrig gjort.
Men däremot har han alltid lyssnat på mig å talat om för mig hur mycket han älskar mig! Det är det som räknas!!!

Du var alltid fullast på krogarna
Du skolka från livet natt efter natt
Du vakna upp och längta ut till skogarna
och ditt drömda hus där
och din abessinierkatt
Med pengar på fickan var du oslagbar
Du dansa tills du föll omkull
tills inget fanns kvar
Du var alltid fullast på krogarna
och aldrig så ensam som när morgonen kom

Du sjöng om passioner och lömska demoner
Vem ville du skrämma natt efter natt
Du gick till din älskling med blå anemoner
Du visste aldrig hur du skulle ta hennes skatt
För dej fanns aldrig nåt mellanting
Dina läppar lika spända som din vigselring
Du levde av dikt och dog av demoner
och dränkte din oro i drömmar och rom

Med en flicka i knät och ett glas i din hand
bland skvaller och sånger och kyssar och smek
var det värme och glädje i ditt längtande land
Ditt handslag var fast
Din blick vilsen och blek
Stan är så vacker men också tyst och fjär
Du lärde dig nog aldrig att leva här
Med en flicka i knät och ett glas i din hand
slapp du se när din svartklädde tjänare kom

Vanilj och kanel och en rosenkrans
ska du ha när du nu sagt farväl och adjö
Du begärde allt
Du brann hett och fort
Jag hoppas din ande hittar till Paradisets ö
Det finns ingen sorg eller smärta kvar
Bara en tanke då och då på flydda dar
Vanilj och kanel och en nyponroskrans
och rymden som fylls av kvinnornas sång

/ Ulf Lundell "Lit de parade"






Hej då, pappa!

Idag ringde min (halv)syster. Jag var i duschen så sambo tog samtalet. Det är många år sedan jag pratade med henne så jag förstod på en gång att det måste hänt något med vår far. Jag ringde upp henne å mycket riktigt hade hon tråkiga nyheter. Polisen hade hittat pappa avliden i sin säng.
Trots att jag nu precis tagit emot ett dödsbud så är jag varken chockad, överraskad eller särskilt ledsen. Det kan säkert tyckas konstigt, men på något vis var det detta jag önskade min far. Att han lugnt å stilla skulle få somna in i sitt hem.
Min (vår) pappa har levt ett hårt liv med mycket alkohol. Problemen fanns redan då han träffade min mamma. Jag har aldrig upplevt hur det är att växa upp med en mamma å en pappa under samma tak. Jag bodde med mamma medans pappa bodde några hus bort. Jag kunde komma å gå som jag ville mellan mina föräldrar. Ofta bjöd pappa över mamma å mig på mat hemma hos honom. Som jag minns det så hade jag en bra relation med pappa när jag var liten. Visst var han ofta onykter å lite yrslig, men han var aldrig elak. Jag älskade honom, han var ju min pappa. Trots att pappa hade problem med spriten, så skötte han sitt jobb, sitt utseende, sin lägenhet å han åt ordentligt. Det är nu på senare år som han blivit sämre. Det blir väl så efter många år av alkohol  å mängder av cigaretter. Lägenheten började förfalla, räkningar hamnade på släp, Pappa slutade bry sig om sig själv, håret å skägget fick fritt spelutrymme, kläderna var smutsiga å slitna, hörseln blev allt sämre å hostan tilltog. Kroppen började helt enkelt ge med sig. Långa, ståtliga pappa gick helt plötsligt omkring med böjd rygg å släpande steg.
Det är länge sedan jag besökte min far. Senast var någon gång på hösten/vintern förra året. Lägenheten var då helt nedgången, det luktade illa å det låg som ett täcke av smuts över golven. Han förstod/hörde inte vad man sa å huden var helt grå-gul. Hostan lät fruktansvärd å det såg ut som han skulle gå av på mitten när som helst. Det syntes att han led. Jag undrade hur pass länge till han skulle orka. Nu har jag fått svaret.

Sov gott, lilla pappa. Vi ses i Nangijala!


Den enda bilden jag har på hela familjen. Pappa, mamma å jag

Rena semestern!

Det har varit soligt, regnigt, sol igen, Mijo har varit sjuk (förkylning), jag har börjat jobba, varit sjuk (samma som sonen), Mijo har fyllt år, haft kalas, vi har köpt lite nya möbler på Blocket till vardagsrummet...
Jo, mycket har hänt sedan jag skrev här sist. Det rullar på helt enkelt å fort går det! Snart är det dags för inskolning av sonen på dagis. Det kommer bli körigt med tanke på våra arbetstider som kommer att krocka med dagis öppettider. Har pratat med min arbetsgivare å sambo har pratat med sin. Förhoppningsvis löser det sig, det MÅSTE det göra. Funderar på att gå ner lite i arbetstid. Jobba varannan helg är inte alls kul. Familjen blir lidande, tiden räcker inte till för allt som ska hinnas med den helgen man är ledig.
För övrigt går det bra på jobbet. Känns nästan som semester i jämförelse med att ta hand om busigt barn. Visst är det lite trist med tidiga morgnar, långa arbetsdagar å överliggningar på annan ort, men just nu känns det trots allt helt okej. Uppskattar att kunna äta i lugn å ro, gå på toa ensam å föra givande samtal med vuxna människor utan att hälften av min uppmärksamhet är riktad åt ett annat håll... Fast om ni frågar mig om nån månad så kommer jag säkert att längta tillbaka till "mammalivet" igen. Jag tröttnar ju lätt på saker, särskilt när det är "samma visa" varje dag... Svårt att bli nöjd när man väntar mirakel...

Ska snart iväg å möta upp familjen hemma hos Sara å Pierre. Dom for iväg för en stund sen så jag kunde fixa lite med dom nya bokhyllorna å röja upp här hemma. Det gror ju fort igen...
Imorgon är jag ledig. Då ska jag träffa en gammal klasskompis å sambo från gymnasietiden som jag inte träffat sen vi gick ut skolan i stort sett. Ska bli såååå kuuul!

Å så lite bilder oxå... (vet att många av er sett dom på facebook, men alla människor (mamma) är faktiskt inte registrerade där.)













Blivande svärmor?

Äntligen har värmen kommit! Fast nu klagar man på att det är för varmt istället... Aldrig blir man nöjd.
Men nu känns det iaf lite roligare att gå ut å hitta på nåt med sonen, när regnet inte öser ner.
Valla har blivit ett populärt tillhåll. I måndags gjorde Sara, jag å Mijo en utflykt dit å igår packade sambon väskan å for iväg till samma ställe med Jonas, hans dotter Milia å så Mijo oxå då förstås.
Å visst gillar han djuren...



Å jag tror att Mijo har skaffat sig en flickvän oxå... Han å Milia var så kärvänliga under utflykten...







Sötisar


Oj, vad mycket bilder det blev... Kan lika gärna lägga in några till...





Nej, nu måste jag sova. Har suttit här alldeles för länge. Tog en evighet att ladda upp filmen, så jag designade om bloggen lite under tiden. Vad tycks?

Sleep tight!


Midsommar hos Madde

Som sagt, årets midsommar firades hos Madde med familj. Vi grillade å drack gott. Å regnet höll sig faktiskt på behörigt avstånd fram till kl.22.
Mijo somnade efter lite gruff runt halv 8 i vagnen. Vid 23 vaknade han igen, så då åkte vi hem.
Tack Madde för en trevlig midsommar!


Dagen började med lite glass


Sambo å son


Madde å Mijo


Mijo leker med Maddes dotter å hennes kompis


Kaffe efter maten


Madde med deras hund Hugo


sambo å jag


Jag å Madde


Sambo


Maddes barn (Martina å Pontus)


Glad Midsommar önskar Martina å Emma

GLAD MIDSOMMAR!

Vädret börjar bli lite instabilt, men det är väl sånt som hör midsommaren till...
Ska snart fara iväg till Madde med familj för lite grillning.

Glad Midsommar önskar vi!


Som vi trodde...

Som sagt, sambo var ju till doktorn i torsdags... Tyvärr hörde han samma sak som doktorn på jourcentralen, så nu väntar vi på en remiss till barnkliniken för att kolla upp sonens hjärta med ultraljud. Men jag ororar mig faktiskt inte särsklit mycket (än). Det är tydligen ganska vanligt med blåsljud på små barns hjärtan. Å skulle han ha någon allvarlig hjärtsjukdom så borde han ju varit mera medtagen å trött å han är ju raka motsatsen. Dock lite konstigt att ingen hört något tidigare...

Idag har vi iaf kommit utanför dörren. Det har varit lite si å så med det den här veckan pga vädret. Man kan verkligen inte tro att det är mitten av juni. Tyckte så synd om dom som tog studenten igår...
Men som sagt en liten utflykt till Ikea har det blivit idag. Köpte en hurts till datarummet, så man kan stuva undan allt "småplock" som ligger utspritt på hela skrivbordet (pennor, skivor, nitapparat, papper...). Ska bli så skönt att äntligen få ordning här inne. Några hyllor ska borras upp oxå, för att göra mer plats till alla pärmar som vi (sambo) har. Å sen ska gardiner å ett drapperi upp och så småningom ska vi köpa en bäddsoffa å kasta ut sängen som "blockerar" halva rummet. Men snart så är det nog ordning på torpet!

Ska gå å kolla om sambo lyckats söva sonen nu. I så fall blir det soffläge med en bok å lite snask. Sambo skulle eventuellt ut å dricka 1 öl med en kompis.


Hurtsen



Tack för maten!

Var hos mamma i söndags. Hon bjöd på mat. Gott! Å så skönt att slippa laga själv...
Efter maten tog vi en promenad till kanalen för att se om det fanns några änder som Mijo kunde skratta åt, men vi såg inte en enda. Så då gick vi förbi mammas väninna Anne-louise på vägen hem istället. Dom har 2 hundar å det tycker ju sonen är sååå roligt!






Annars har det väl inte hänt så jättemycket... Sambo jobbar kväll denna veckan, så jag är själv hemma med Mijo hela kvällarna. Var lite orolig för hur det skulle gå eftersom han varit ganska gnällig kvällstid den senaste tiden å inte velat sova. Fast det har gått jättebra! Han har somnat vid 7 varje kväll hittills. Vi har ju tagit bort förmiddagsvilan så det kan ju ha med det att göra. Nu sover han alltså bara 1 gång/dag å det är efter lunch. Idag somnade han till och med utan välling. Sensation! Har aldrig hänt förut.

Imorgon förmiddag ska sambo gå med Mijo till vårdcentralen för att kolla upp hans hjärta. Jag kan tyvärr inte föja med för jag har en tid hos frissan samtidigt... Men det ska nog gå bra ändå.
Jag återkommer med mer info efter besöket.

Nu blir det sängen med sällskap av en bok!

Natti




Läkarbesök

Idag har sambo varit hos doktorn med Mijo, igen...
Dock inte öronen denna gång utan munnen. Sonen har ju varit väldigt kinkig när det kommer till att äta. Mat går absolut inte! Frukt å bröd har gått lite bättre å så välling då förstås. Men igår ville han inte ens ta vällingen utan gallskrek så fort han fick in flaskan i munnen...
Har sett att en tand till är på väg i nederkäken, så tänkte att han kanske var lite öm pga det. Fast äta måste han ju ändå göra. Å eftersom han bara kan somna med välling på kvällen så tog det en evighet innan han somnade igår. Klockan 22 sov han äntligen. Då hade vi gett honom alvedon. Klockan tolv vaknade han igen å gallskrek! Vi provade med välling (han borde ju vara hungrig eftersom han knappt hade ätit nåt på hela dagan), men han skrek bara ännu mer. Efter nästan 1 timme somnade han om igen efter att vi återigen hade gett honom alvedon. Han sov då till halv sju på morgonen då han vaknade upp ledsen å grinig. Provade med välling ännu en gång, men icke... Inte heller gröt funkade.
Ringde sjukvårdsupplysningen å vi fick en tid till jourcentralen klockan 10.
Doktorn kollade i munnen å konstaterade att det var fullt av blåsor i gommen. Hon kunde inte svara på om det rörde sig om en virusinfektion eller om det var någonting annat.
Hon rådde oss att iaf försöka få i honom så mycket vätska som möjligt å att fortsätta ge honom frukt å sånt som han ändå äter lite av.
Hon lyssnade även på sonens hjärta å tyckte att hon hörde ett blåsljud. Det är det ingen läkare som sagt någonting om innan, så hon skulle skicka en remiss till vår vårdcentral så att dom får lyssna på hjärtat å se om dom hör samma sak. Så nu får vi vänta på det oxå...
Alltid är det nåt!
Hoppas iaf att blåsorna snart försvinner så han kan börja äta å sova bra igen.
Stackars lilla Pyret!!!


Livet går sin gilla gång

Snart helg. Fast för mig är det ju ingen större skillnad mot alla andra dagar... Men det är klart, sambo är ju hemma då oxå såklart!

Inga planer för helgen dock. Det är ju visserligen Sveriges nationaldag, men hur firar man det??? Känns ändå som det kvittar när man kollar väderkartan. Regn, regn å  åter regn... Så helgen blir nog lugn. Jag hade ju mitt roliga förra helgen. Sambo tog med sig sonen till Jönköping för att fira sin lillebror på 25-årsdagen å vi bestämde att han skulle stanna över natt där så jag kunde få lite egentid. SÅ SKÖNT!!! Några kompisar kom över på lite vin. Sen blev det en liten sväng ner på stan. Fick även en övernattningsgäst, så helt själv sov jag ändå inte. Madde tyckte inte att jag skulle traska hela vägen hem själv på natten, så hon gjorde mig sällskap å som tack fick hon låna ena sidan av sängen.

Inget direkt nytt som händer i våra liv just nu. Jag räknar ner tills jag ska börja jobba igen. Nu är det mindre än en månad kvar. Känns lite konstigt faktiskt. Jag har ju varit hemma i över 1 år. Men det kommer säkert gå bra.

Håller på att fixa lite mat nu. Sonen somnade precis, så jag måste nog titta till mitt ris...

Till mamma...

... på mors dag!


Det går framåt...

Mijo har nu ätit klart sin penicillin, men han är fortfarande snorig å tar sig för örat ibland. Funderar på om man kanske ska ringa vårdcentralen för ett återbesök å se så allt är okej med hans lilla öra...

Lääänge sen jag skrev nåt här... Har glömt bort vad vi gjort sen sist.
Nån dag var vi iaf ute hos mamma å hälsade på. Å så har vi träffat Sara å Pierre. I söndags kom dom förbi oss på lite mat å igår (tisdag) var vi hos dom då vi behövde låna Sara symaskin för att lägga upp ett par gardiner. Å då bjöd dom oss på mat. Grillat! Så gott!
Jo, just det vi har ju haft lite annat besök oxå. Sambos syster å hennes vän Annika var i stan å svirade i helgen, så dom var förbi här på en fika. Å senare på kvällen kom Ella å Jocke med deras lilla söta Tiger som föddes i mars. Dom bor i Australien annars, men är i Sverige å hälsar på. Gav bort en del kläder å sånt som Mijo vuxit ur. Kul att det kan komma till användning.

En liten kul nyhet oxå; sonen går numera helt själv. Inga jättelånga sträckor, men ungeför halva lägenheten har han klarat av vid ett par tillfällen. Så snart slipper man nog gå "dubbelvikt" runt, runt i lägenheten hela dagarna. Ingen är mer tacksam än min rygg...

Nu sova! Natti, natti



Sambo "in action" vid symaskinen...







Då var det dags ännu en gång

Jodå, det är nog så att vi blivit föräldrar till ett "öronbarn". Var på jourcentralen igår å mycket riktigt hade sonen åkt på öroninflammation igen.
Det började med lite snuva på söndagen som blev värre på måndagen å natten mot tisdagen bara skrek han så fort man la ner honom. Vid kloclan 1 på natten somnade han slutningen å sov till klockan 6. På morgonen verkade han lite piggare, dock fortfarande väldigt snorig. Men när det var dags att sova igen så vaknade han efter en kort stund å bara skrek... Samma sak på eftermiddagen. Kände att det nog ändå var läge att ringa doktorn. Å det var ju en himla tur att jag tog magkänslan på allvar. Så nu är det penicillin som gäller 3 ggr/dag i 5 dagar.

Har iaf lite goda nyheter oxå. Vi har nu köpt oss en "ny" bil. Sambo åkte till Örebro i måndags för att kolla på en bil vi sett på nätet. Tyvärr var det lite skumt med den bilen, bland annat massa papper som saknades, så sambo tog beslutet att strunta i den. Men när han ändå var i Örebro så tänkte han (å Pierre som oxå var med) att man kanske skulle kolla upp om det fanns nån mer bil som kunde vara av intresse när man ändå var där... Å efter lite letande på Blocket via mobilen så hittade dom en Ford Mondeo kombi (tror det var en 97:a) som kanske kunde vara nåt. Fullt utrustad med AC, abs-bromsar å airbag samt sommar å vinterdäck. 19.900 ville dom ha för den.
Så nu är bilen vår! Men vi fick den för 18.000 för skatten var inte betald... Hoppas nu bara att den håller att tag.
Har ingen bild på den för tillfället, men ska se om jag kan fixa en...

Däremot lite bilder på MijO:





Ber om ursäkt för att jag är så himla dålig på att uppdatera bloggen för tillfället, men det är så mycket annat just nu.




Klockrent!

Läste denna krönika precis å det är ju klockrent! Hade inte kunnat skriva det bättre själv.

"Jag vill sälja min unge" Läs FamiljeLivs-medlemmen Marias krönika!



Idag är vår son till salu. Det är högstbjudande som gäller, men vi förstår om han är svårsåld, så vi kan tänka oss att skicka med en bonus - en ask oanvända öronproppar.


För att ingen ska känna sig lurad efteråt, läs produktbeskrivningen nedan noga.


SÖMN
Barnet sover sällan (läs aldrig) och om han till slut somnar så är det efter någon timmes kamp. Ibland sover han en liten stund och vaknar sedan igen för att börja om. Vissa nätter kan han vara vaken från 01.00 utan att sova igen förrän tidig förmiddag. OBS! Det betyder inte att han är pigg och leker snällt under vakentiden, han är extremt trött och orkar egentligen inte vara vaken.

ALLMÄN SKÖTSEL
Blöjbyte/påklädning är inget för mesiga köpare. Här krävs styrka, snabbhet och framförallt tålamod. Att ha åtta armar är heller ingen nackdel. (Öronpropparna kommer väl till pass här) Det är också en fördel om flera köpare delar på ansvaret och skötseln så att den som fixat blöjbytet kan duscha efteråt.

MAT
Egenskaper hos köparen gällande matlagningen är främst uppfinningsrikedom, snabbhet och precision. Här gäller det att snabbt laga/värma mat medan barnet hänger i byxbenen och gnäller.

Ett tips är att efter blöjbytet sätta ner honom på golvet, springa in i köket och snabbt plocka fram allt man behöver för matningen (det innebär att man får hoppa över duschen, men en dusch är ändå bortkastad, du kommer att bli så svett så många gånger under dagen ändå). När han hunnit ikapp finns det nämligen inget utrymme för att öppna lådor och kylskåp eller att ens flytta sig någon meter i sidled. För att få på haklappen krävs att man tänker rationellt och nyktert. Man kan nämligen luras att tro att man skadar det stackars barnet när hans vrål i själv verket bara är en protest mot att ha haklapp. Under själva matningen måste man underhålla/distrahera barnet för att lyckas få in någon sked mat då och då. Om han skulle råka rapa gäller det att vara snabb med skeden och samtidigt med andra handen parera väderkvarnsarmarna som ständigt snurrar framför hans armar.

Lyhörd och observant är också egenskaper som du själv tjänar på här eftersom det är smart att undvika "övermatning" när barnet inte vill ha mera. Han gapar nämligen av bara farten och när han inser att han är mätt kommer det lika snabbt ut igen, och passar man sig inte kommer man att behöva ännu en dusch. Efter matningen är det dags att torka bort de värsta matresterna ur era ansikten och efter den kampen kan det kännas skönt att sätta ner barnet på golvet en stund och sedan sätta sig själv bredvid och möjligen gråta en skvätt. Det kan hjälpa mot eventuell huvudvärk som är en vanlig biverkan och som ofta uppträder senare under dagen.

ÖVRIGT
Bara för att barnet sträcker upp sina armar mot dig och gnäller betyder inte det att han vill vara i din famn. så fort han kommer dit vill han nämligen ner igen och så kan man fortsätta ganska länge. (Positiv bieffekt här är effektiv styrketräning). Ibland kan ihållande gnäll avhjälpas genom att man sätter/lägger sig ner på golvet. Inte för att leka, men om man befinner sig i samma höjd och ägnar all sin uppmärksamhet på barnet kan det hända att han faktiskt kan leka en stund utan att gnälla samtidigt. Tro inte att du kan smyga med en bok/tidning och ta det lite lugnt där på golvet, nej allt du kan göra är att titta på när han leker.

KÄNDA BIVERKNINGAR
Du blir korkad. När han till slut somnar sitter du nämligen och skriver dumma blogginlägg istället för att själv passa på att få lite sömn.

Det är ingen dans på rosor

Känner mig som världens sämsta mamma! Sonen är inne i sin 10-månaders utvecklingsfas å är otroligt gnällig å kinkig. INGENTING är bra! Han skriker så fort man flyttar sig utom hans synfält, han klänger runt benen å kräver 100% uppmärksamhet. De få stunder då han trots allt kan leka själv, så är han på allting som han vet att han inte får röra. Dessutom är det helt omöjligt att få honom att sova på eftermiddagen. Nätterna sover han dock utan att vakna (äntligen), men det tar ju en evighet även på kvällarna innan han somnar. Ibland hinner klockan passera både 21 å 22 innan han ger med sig. Han totalvägrar!
Han har ju genomgått flera faser innan denna, men den här fasen är nog den värsta.

Sambo åkte iväg till Uppsala igår för att fira en kompis som fyllde 30. Mijo å jag var bjudna på kalas hos Loa som fyllde 1 år i torsdags. Klockan fyra skulle tårtan serveras. Kvart över tre hade Mijo fortfarande inte somnat. Han skrek å grät av trötthet å jag skrek å grät av ren frustration. Jag tänkte att "okej, vi skiter väl i att gå då". Hade ju ingen lust att dra iväg på kalas med en kinkig å övertrött unge. Men sen tänkte jag "vad fasen, varför ska jag sitta hemma å tycka synd om mig själv, vill han inte sova så slipper han väl då". Så vi drog iväg. Självklart somnar han i vagnen på vägen dit, men eftersom det blåste storm igår så hade jag inte någon som helst lust att gå omkring med homom tills han vaknade, så när vi var framme 10 minuter senare så väckte jag honom. Det var fullt hus! Massor av barn å deras föräldrar å massa presenter. Trots att sonen var hur trött som helst så gick det ändå bra.
Jag tänkte i mitt stilla sinne att han kanske somnar tidigare på kvällen när han sovit så lite under dagen, men själklart hade jag helt fel. klockan blev ändå över 21 innan han somnade. Halv 7 imorse var han vaken igen. Så det blir inte många timmars sömn per dygn just nu. Men fasen ska tydligen vara över om cirka 3 veckor... Tror ni jag längtar?!

/En utmattad morsa

Man ska inte ropa hej...

...innan man kommit över ån. Men jag har faktiskt en god förhoppning om att vi snart är över på andra sidan... Mijo sover faktiskt mycket bättre på nätterna nu. Inatt vaknade han första gången 05.50 å efter lite välling somnade han om igen å sov till 07.10. Hoppas, hoppas, hoppas.

Sambo är nu iväg med Mijo en sväng. Jag ska plugga körkortsteori å det är mycket lättare att göra det i en tyst lägenhet. Var bara tvungen att kika in lite på Blocket först... Vi letar "ny" bil. Sambo var ju å besiktigade Jettan i torsdags å det gick inte alls som vi hade hoppats. Tre stycken 2:or blev det. Främre avgassystemet måste bytas, likaså stötfångarna å balkarna på höger sida hade gjort sitt. Så det är bara att köra den till skroten. Inte värt att laga, det skulle gå på betydligt mer än vad bilen är värd. TRIST!
Någon som vet eller har en bra bil till salu???

Nä, nu har jag inte tid att sitta här mer, körkortsboken kallar.

"Skoltrött"

Puh! Att det är så ansträngande att plugga, det hade jag helt glömt bort... Kan ju iofs bero på 10 månaders sömnbrist. Eller att jag inte använt den delen av hjärnan det senaste året. Men framåt går det iaf. Både bilen å teorin...
Imorgon har jag dock lite ledigt från själva körningen. Hoppas bara att jag kommer ihåg allt jag lärt mig tills på torsdag då det bär iväg igen... Minnet är ju lite kortare än innan man fick barn...

Som vanligt är det ett tag sen jag uppdaterade bloggen, så självklart har det hänt en del, men jag kommer inte riktigt ihåg vad vi har gjort sen sist. Som sagt, minnet är inte vad det har varit...
Men i helgen var vi iaf runt å hälsade på lite vänner å bekanta. Lördagen spenderades hos Lena å Daniel (Pumba), kompisar till Sambo. Kollade in deras nya familjemedlem i form av en Felizia som föddes 18 april (om jag inte minns fel...). Sååå himla liten. Kan inte minnas att Mijo varit så liten, men det måste han ju varit... När man ser skillnaden mellan den lilla skruttan å vår busunge, så förstår jag inte vart tiden tagit vägen. Å allt som han lärt sig på dessa (nästan) 10 månaderna. Helt otroligt! Skönt att få lite perspektiv på saker å ting.

Söndagen åkte vi ut till Erika å Ilari i Askby på lite fika i gröngräset. Typiskt bara att det helt plötsligt började regna!

Å just det, vi har äntligen satt upp rullgardinen i Mijos rum å flyttat in hans säng där. Så numera sover han själv i sitt lilla rum. Eller sover å sover, han vaknar ju fortfarande flera ggr/natt å då flyttar vi över honom till vår säng. Men 1:a natten sov han faktiskt 6 timmar i sträck i sin säng. Jippie, tänkte jag, nu vänder det. Men inatt vaknade han som vanligt 100 ggr igen. SNARK! När ska han lära sig att somna om själv, utan välling??? Jag börjar ju jobba snart å då har jag ingen lust att få min sömn uppdelad i små vilopauser.
Tips mottages tacksamt! (Dock inga "skrikmetoder" för det är jag för blödig för). Eller är det nån som vet om det brukar bli bättre när dagis börjar???



Grattis i efterskott!

Har egentligen inte tid att sitta här just nu... Ska möta Madde på stan kl sju. Hon fyllde år för ett tag sedan, men jag hade ingen möjlighet att medverka på hennes fest (sambo hade redan bokat studentfesten då...), så jag tänkte istället bjuda ut henne på restaurang. Å idag ska det då äntligen ske. Inte alltid så lätt att hitta tid som passar båda, men bättre sent än aldrig heter det väl.

Hade kanonroligt på personalfesten för er som undrar... Dock satt "efterdyningarna" kvar i nästan en vecka (man är visst ingen ungdom längre). Men det är väl iofs bara ett bevis på att man haft en toppenkväll!!!

Var ute hos mor igår. Sambo bytte däck på bilen. Den ska besiktigas snart... Undrar hur det går?! Det kan ju vara så illa att det blir körförbud på skrothögen (kanske lika bra). Ska köpa ny bil har vi tänkt, men ekonomin tillåter inte riktigt det så länge jag går hemma å sambo pluggar, så vi håller tummarna för att vi iaf kan ha vår bil kvar tills bättre tider kommer.

Oj, oj time flies!

Påsken

Då ska vi se... Påsken var det, ja. Känns lite konstigt att skriva om den nu, men några rader får det nog bli iaf.
Skärtorsdagen blev det lite vin med Stefan hemma hos Camilla. Inget avancerat. Lyssnade på musik å diskuterade livet.
Långfredagen bar det av med hela familjen till Askeby för att gratulera Lea på 1-årsdagen "lite" i efterskott. En lära-gåbil fick hon av oss. Tror den var mycket uppskattad.
Påskafton blev det en längre tripp till Habo (utanför Jönköping) där sambos ena syster bor. Vi var bjudna på påskmat där. JÄTTEGOTT! Resan gick väl ändå ganska bra trots att det inte riktigt blev som vi hade tänkt (men när blir det det...). Vi tänkte att vi var smarta om vi åkte när Mijo skulle sova på förmiddagen så han slapp vara hysterisk hela vägen (det är ju sååå trist att sitta fastspänd i en bil). Å han somnade ju nästan på en gång. SKÖNT! Kanske sover han hela vägen, eller iaf nästan. Vi räknade med att det skulle ta cirka 2 timmar. Men när vi kört på motorvägen en bit så blir vi omkörda av ett gäng "hottade" bilar... Just det, Elmia-mässan! Å fler bilar kom å körde om, det var snart en hel karavan. Men när dom väl kört om så låg dom bara å "puttrade" i 110 (det är 120-väg). Lite tröttsamt! Inte lätt att köra om typ 20 bilar heller som ligger i baken på varandra. Så vid Östgötaporten bestämmer vi oss för att svänga av en stund, så kanske karavanen hinner iväg en bit.
Vi skulle aldrig ha gjort det... Naturligtvis vaknar sonen, efter att bara ha sovit 1 halvtimme! Så det var bara att lyssna på hans klagosång resten av resan. SUCK! Men fram kom vi iaf till slut. Sambos mamma å pappa samt mormor kom oxå hela vägen från Arboga. Inte så ofta Mijo träffar sina farföräldrar, så det var ju jättekul att dom kunde umgås lite.
Jag passade på att träffa en "gammal" klaskompis oxå. Hennes föräldrar bor i Habo, så hon passade på att åka dit så vi kunde uppdatera oss lite i varandras liv. Kul!
Hemvägen gick iaf bättre. Då slapp vi alla "Elmia-raggare" på vägarna å Mijo kunde sova hela vägen hem. Men när vi väl kom hem så blev han ju som sagt magsjuk... Himla tur att han iaf höll sig å inte kräktes ner hela bilen. Nu mår han bra igen!
Det var den påsken, det.

Idag ska jag på personalfest med Cloetta Center. Kvällen skulle visst börja med bowling på Strandgatan 2, sen vet jag inte vad som väntar... Hoppas det blir kul, har sett fram emot det.


Lea på sin bil


Mijo åker gräsklippare med pappa


Lek i sandlådan


Så kul att sitta i gräset...


Åker traktor


Spanar


Sitter i gräset (igen)


Mia, min gamla klasskompis

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0